hänt i helgen

Jag kan väl säga att sommaren är invigd i Tallbacken. Vi hade nämligen säsongens första balkongmiddag idag. Samtidigt invigdes den nya grillen,som mannen förärades av sönerna på fylla-jämnt-dagen för en tid sedan. Jag har tyckt att den gamla grillen var stor,men den ser ut som en lilleputt i jämförelse med den nya.Skönt bara,att grillningen är mannens domän,speciellt nu när grillarna  fordrar  en högre examen inom tekniska sektorn för att kunna användas.

När jag tog en närmare titt på det nya ”köket”,upptäckte jag att det hade ett namn också. Lucifer,stod det,och under fanns ett porträtt av hen, med horn och allt.

– Vi måste nog hitta på ett trevligare namn,föreslog jag åt mannen.

-Då får den heta Barbroque, föreslog han.

Riktigt påhittig kan han vara,den rackarn, emellanåt. 🙂

Igår åsåg och åhörde vi den österbottniska succe’n KAJ.Duktiga killar,roliga och musikaliska. Helt klart värt att tillbringa två timmar i deras sällskap. ”Ett gott skratt förlänger livet”,heter det.Nu har vi med all säkerhet bättrat på våra framtidsutsikter i det avseendet.

Ny vecka väntar,och ganska snart en ny månad. Sköna maj,välkommen!

urblåst ägg

En påsktradition som jag minns från barndomen var att måla urblåsta ägg. När mamma bakade,knackade hon hål i ändorna på äggen och blåste ut innehållet. När vi blev äldre,fick vi göra det själva. Jag minns att vi åt mera stekta ägg och plättar än vi annars brukade,bara för att få ägg att måla. Vi målade med vattenfärg,sen trädde vi äggen på björkriskvistar som sattes i vas.Försiktig skulle man vara,det var sköra skapelser. Jag fortsatte traditionen med mina egna barn.Jag har kvar några ägg de målade,och de pryder sin plats i påskriset fortfarande.

Vi brukar säga att man känner sig som ett urblåst ägg,när man är ordentligt trött. När påsklovet äntligen började,var jag nog lite i det tillståndet. Jag har kämpat flera veckor med ett pågående fibromyalgiskov. Akupunkturdoktorn skakade nog på huvudet flera gånger,när hon punkterade mig, och jag var orolig för att hon skulle ta till s-ordet.(s-ordet=sjukledig,ifall nån började tänka nåt annat). Senaste gång upplevde vi i alla fall en förbättring. Kanske skovet vänt nu,hoppas det. Jag har mera energi,men ska nog vara försiktig med vad jag tar mig för.TA DET LUGNT borde jag skriva på en skylt,som skulle hänga synligt där jag drar fram. Jag gör det mesta med fart och fläng. Bråttom hade jag att komma till världen,mamma hann bara kasta sig i säng och så kom jag ut på en enda krystvärk.Mamma svimmade nästan och barnmorskakan hann bli lite blek.Påskannandag var det då jag anlände..Jag forsatte livet med stor energi,och en gammal tant uppmuntrade mamma med att jag nog inte skulle leva så länge.Jag var då två år och uppvisade väl i tantens ögon en alltför stor framfusighet,och såna ungar blev inte långlivade. Olycksbenägna,kanske?

Nåja, den ungen har blivit tant,växt lite förståndsmässigt,men nån flegmatiker blev hon inte. Tack vare livets lärdomar,kroppens lärdomar och livskamratens lugn och förstånd tar hon det dock lugnare nuförtiden…..för det mesta…. 😉

Glad påsk!

städat

Jag morrade över nedskräpning i förrförra inlägget. Idag då jag gick min runda var skräpet borta. Inte en enda liten metall-eller elektronikdel fanns kvar. Har nån månne blivit ångerfull och hämtat sitt skräp? Eller finns det ”skräpänglar” som förbarmat sig och städat upp?Har nån hittat ”bra-att-ha-”grejor? Hur som helst,snyggt och fint var det i buskaget. Trevligt.

Trevligt är det också med blåsipporna som blommar här i Tallbacken.Mitt i allt det fjolårsbruna blinkar de med sina små intensiva blå ögon.Man måste bara låta sig tjusas!

Tack för att det blir vår-än en gång!

grekiska toner

Var och lyssnade på Arja Saijonmaa igår. Man kan inte säga annat än att hon är ”still going strong”. Fantastisk röst och inlevelse. Hon vävde in intressanta bilder och berättelser från sitt liv och då särskilt från samarbetet med Mikis Theodorakis.Det märktes ju att hon är en artist som varit med länge. Publikens medelålder var ganska hög. Det är frågan om så att inte vi hörde till ungdomarna där. 😉 Hur som helst, en fin kväll var det. Efter stående ovationer fick vi höra ”det finns ett hav” som extranummer. Såå fint! Tack!

hur tänker man…

…när man kör upp med bilen på högsta punkten i skogen och vräker ut en gammal cykel i delar,en dator med alla tillbehör,en dammsugare och en hel del andra attiraljer som trillar ner i buskaget runtom?I denna skräpupplysningens tidevarv,när det vimlar av ekopunkter och alla torde veta något om vart avfall ska föras,så väljer nån skogsalternativet.Måste vara nån som har ännu sämre lokalsinne än jag,för sådär vilse i pannkakan har jag aldrig varit när jag sorterat mitt skräp.

Morr. 😦

 

den Stora Narrdagen

Att jobba bland barn en dag som denna har sina sidor. De gör sitt bästa för att lyckas med att få en lurad. Trots föresatser att inte tro på någonting ,går jag ändå på nån nit,till barnens stora lycka.Ibland har jag också lyckats lura dem,till deras stora förtrytelse. Ibland har jag bestämt mig för att tro allt och låta mig luras av alla. Det beror lite på vad man själv är på för humör.Jag brukar nog dra en suck av lättnad när arbetsdagen är över,det blir en ganska stor mängd narrförsök.

Inget aprilskämt var nåldoktorsbesöket idag. Kroppen är inte i balans,så är det bara. Något bättre än för en vecka sen i alla fall,men långt ifrån bra.Bara att fortsätta att sköta sig och hoppas på det bästa.Det må nu vara hur mycket narrdag det vill,fibron lurar man inte.