på skolbänken

I dag har jag fortbildats. Har deltagit i en mega Fba-dag tillsammans med ca 300 andra svenskösterbottniska lärare.

Efter ett långt yrkesliv där det blivit ett hundratal fba-dagar genom åren,känns det inte sådär väldans upphetsande med såna här dagar. Idag blev det en riktigt trevlig dag,trots att humöret inte var på topp när väckarklockan ramlade i golvet halv sju i morse efter ett misslyckat försök att stänga av den.

För det första träffade jag många kollegor som jag inte sett på länge,gamla (jo vi har åldrats 🙂  )kurskamrater och fd kollegor. Många kramar växlades idag! För det andra hade jag lyckats välja givande workshopar.För det tredje var det god mat. För det fjärde avslutades dagen med ett utomordentligt och hejdlöst roligt framträdande av Tom Pöysti.

Lite smolk i dagen var att jag fick så attans ont i ryggen. Kroppen trilskas mycket nu. Det andra negativa var platsen. Dagen hölls på Academill. Academill tycker jag INTE om.För en sån lokalsinnebefriad person som jag är det rena skräckhuset. Omöjligt att hitta rätt i. För att inte riskera irra runt som en borttappad kollboll bestämde jag mig för att ålägga en kollega,som valt samma workshops som jag,  att ha koll på mig hela dagen och se till att jag kom till rätt ställe. Och allt fungerade,jag hittade till matsalen,till vessorna,till föreläsningssalen,till workshoprummen, till kläderna och till sist hittade jag ut och smånigom hem.

Min stora skräck är att bli inlåst och bortglömd i den gamla kvarnen och hamna att sitta där och höra gamla mjölbaggar knapra i väggarna.Finns det månne täckning för mobilen i alla skrymslen där? Glad att jag inte tillbringar min vardag i det där huset!

ingen dramatik…

…bara lite mössjakt i Tallbacken för tillfället.Efter att ha noterat omisskänliga spår i närheten av komposthinken i kökskåpet inhandlades en Supercat  av modernaste design. Denna installerades vid  det förmodade ingångsstället under diskbänken. Följande morgon meddelades mannen i huset att det finns ett lik att ta hand om.Tycker liksom det är mansgöra det.

Vi har inte haft problem med möss på många år,kanske mycket tack vare grannkattan,drottningen av Saba,som jag brukar kalla henne,då hon sitter på en sten här utanför och betraktar sitt revir. Nu börjar hon bli till åren kommen,och är inte lika effektiv som förr.Bra då att det finns effektiva Supercats som gör jobbet. En annan musfångare,en ekorre, satt en dag uppe i högsta tallen med en mus i munnen. Det har jag aldrig sett förr. Är det mössens år i år, kanske?

zumbakrapula?

Igår kände jag mig väldigt nöjd med min kropp. Inga tecken på överbelastning efter måndagens zumbapass. Idag i jobbet började vänstra låret trilskas.Det stack till ordentligt på baksidan och kändes kraftlöst. Att stå,gå och sitta gjorde ingen skillnad. Jag borde ju nog ha anat att jag skulle få efterräkningar. En timmes zumbatramp kunde ju inte passera oförmärkt,jag aktiverade  sömniga muskler som inte behövt jobba under mina regelbundna promenader.Dessutom gör  min gamla muskelskada i vänstra låret att det inte tål samma belastning som det högra. Nu har jag stretchat försiktigt,badat bastu  och masserat lite, och det känns bättre. Får nu hoppas att det inte startar en kedjereaktion i fibrokroppen,utan att det bara är en lokal,tillfällig överbelastning i lårmuskeln.

Jag borde ha startat försiktigare, men det var roligt och jag blev ivrig. ”Fö domt hovo fåår kråppin liid”. Så sant som det är sagt.

zumba

Nu har jag prövat på zumba. Eller zumba gold,rättare sagt. Det är ett vackert namn för tant(och farbror?)zumba. Lite lugnare,inga hopp. Blev nog svettig,men inget dropp. 😉 Riktigt roligt med latinorytmer. Ska försöka delta detta läsår,bara kroppen klarar det. Man vet aldrig när fibron börjar spöka.Bra, VU, att ni ordnar sånt som passar den övre medelåldern också.

sommarhälsning

Eftersom sommaren obönhörligen övergår i höst,tänkte jag sända en hälsning från denna sköna skapelse. Den fick flytta hem till oss i våras,efter att ha bott hos min mor rätt många år. Den växer vilt i våra kärr,är fridlyst och enastående i sitt slag i vårt land. Min mor bröt mot lagen och tog hem ett exemplar på den tiden då hon ännu vandrade i skog och mark. Blomman har trivts och förökat sig. En riktig skönhet,med ett vackert namn. Vågar nån sig på en gissning? Inga priser utlovas dock för rätt svar. 😉IMG_0020