framåt

Segar mig fram i novemberslemmet.Veckans zumba och nån promenad då och då ökar pulsen något,för övrigt händer inget sprittande.Idag firades barnkonventionen och jag fick fart på ungarna i skolan. Själv höll jag på att somna under I-padskolningen på eftermiddagen.

På söndag hoppas jag på en uppmjukning av skrattmuskulaturen då ett besök på grannbyns enligt hörsägen råskroliga revy skall avnjutas. En vecka kvar till första advent. Tanken på att återigen leta fram ljusstakar och stjärnor känns lika avlägsen som Rosetta på kometen.

Hjälp mig ur novembertöcknet någon!

slow motion

Får ingen fart på bloggandet.Vet inte om hjärnan startat nåt slags sparprogram som gör att den bara täcker det nödvändigaste för dagen.Efter jobbet tar produktiviteten slut. Ska man skylla på höstmörkret,åldern eller den allmänna ”laman” ?

Kroppen är ok,har fortsatt med zumban,men minskat den med halva tiden. Det tycks kroppen klara.Så en halv timme i veckan är det lite fart på tanten. Annars går det mesta utanför jobbet i slow motion.Får väl vara glad så länge det inte står helt stilla,och vänta in bättre tider.