avverkning och reselitteratur

En stor gran har fällts i Tallbacken. Mannen höll i motorsågen,sonen var medhjälpare. Farmor och barnbarn åsåg spektaklet med varierande upphetsning.När trädet fallit på rätt plats,precis som det skulle, skred alla utom farmor till verket med att kvista det. Mannen med motorsågen,sonen med yxa och barnbarnen med sågar.Enligt sexåringen fick farfar ha ”fuskverktyg”. I hans ögon var det bara de som jobbade med handverktyg som utförde riktigt arbete  ;). Farmor skötte matlagningen och det var hungriga arbetare som anlände till matbordet så småningom. Alla verkade nöjda efter att ha fått ”arbeit ilag”. Farmor var glad över att alla var oskadade och vid liv.

Imorgon åker vi med ett visst terrorstämplat bussbolag till huvudstaden. Jag är ingen hängiven bussåkare för jag klarar inte av att läsa i bussar,då blir jag fort illamående. Kloka söner,som jag har,kom den ena på att jag kan låna ljudböcker till paddan,och lyssna i bussen. Vips hade jag lärt mig fixa det. Bara ett krux,kom jag på, jag har ju inte mobil nätuppkoppling på min padda. Tyckte det var onödigt då när jag inhandlade den. Våra telefoner är antika,enligt sönerna,så där finns inte heller nätuppkoppling. Då kom sonen på att kolla om det fortfarande finns att köpa bärbara CD-spelare nånstans. Det gjorde det,och andra sonen,som befann sig i staden fick uppdraget att införskaffa den. ”Hur ska jag täckas fråga efter nåt så antikt”,undrade han,men jag sa att han kan säga att det är hans antikvitetsföräldrar som ska ha den. Det visade sig sen , att det fanns endast en spelare kvar.

Nu är bussresan räddad. Jag har lånat tre ljudböcker. Det är nästan så jag ser fram emot att sätta mig i bussen!

På kvällen blir det Mamma Mia.Det ser jag också fram emot. Trevlig helg!

barnbarn och plaskbad

Vi har haft glädjen att ha hand om barnbarnen det senaste dygnet.De hade varit ute mycket under gårdagen och var ganska trötta och möra när det blev sängdags. Vi tog det lugnt i morse,spelade spel och såg lite barnprogram i tv. Sedan blev det dags för det utlovade besöket till ortens tropiska plaskbad. Eftersom vädret är som det är,befarade vi att många andra tänkt på samma sak som vi. Farhågorna besannades. I badet var det MYCKET folk;barn med föräldrar,barnbarn med far-eller morföräldrar.Stora barn utan föräldrar.

.Nåväl,vi höll ut i nästan tre timmar. Barnen skulle nog ha stannat längre,men vi började känna oss ganska uppblötta och nötta(speciellt i öronen). Vi hade bestämt att vi skulle äta i restaurangen vid badet och hann precis få våra platser innan alla andra också kom på att de skulle ha mat.Buffe’n var riktigt bra,det fanns många matalternativ att välja på och bra med grönsaker.

Ikväll är det jag och mannen som är möra. Vi sover säkert gott inatt.

Någongång i april kommer ett tredje barnbarn att se dagens ljus,ett litet syskon till de två vi sällskapat med idag.”Filimundus” är namnet på doldisen i magen.

sportlov

Första sportlovsdagen

-lugn morgon

-körde två tvättmaskiner-finns mer i tvättkorgen

-tandläkarbesök-garnityret är genomgånget och putsat

-promenad-lite längre än vanligt

-minestronelunch-mums

-besök hos mamma-kaffepaus

-lästid och tv-häng-föredrar läsvarianten

-blogginlägg-snart klar

-nya tv-serien jordskott ännu-om jag orkar(kvällstrött)

-gonatt så småningom

Så var den dagen slut.

det där med facebook-igen

Ibland undrar jag om det snart blir straffbart att INTE vara med på Facebook. Jag förstår inte att det känns provocerande för flertalet när man säger att man inte är med.Genast översvämmas man av en svada förklaringar till varför det är bra att vara med. Förklaringar man inte bett om. För mig får folk vara med i vad de vill. Jag vill också att folk ska respektera att man inte vill. Att man väljer bort vissa saker,kanske inte för evigt ,men just nu. Att jag inte är med betyder inte att jag är motståndare, och jag behöver inte övertygas om hur förträffligt det är att vara med. Senast igår på en fortbildning säger föreläsaren:

Nu har äntligen facebookmotståndarna börjat förstå att det är bra att vara med. Det finns så många grupper där man kan dela information,få tips och ideer, de har börjat förstå nyttan av det.

Hon utgick alltså att man är motståndare för att man inte är med.Hon insinuerade att man hamnar utanför och inte håller sig uppdaterad om man inte är medoch att man har inte förstått hur enormt stor tillgång Facebook är.

Jag säger det igen: Det är trevligt att så många har nytta och glädje av Facebook. Den som väljer bort den nyttan och glädjen,hittar det kanske på annat håll. Vi som väljer bort Facebook för tillfället ska inte behöva redovisa varför. Jag frågar aldrig någon varför de är med,men jag får en massa orsaker uppradade ändå.

Varför i hela friden har folk så svårt att bara acceptera ”jag är inte med” med saklighet och utan kommentarer?