snart är det jul…

Idag köpte jag en adventsstjärna. Jag brukar undvika julhyllorna den här tiden på året,men min mor hade påtalat att hon ville ha en bordsadventsstjärna i stället för konstgranen i år och då råkade jag se att en viss CO hade förmånliga sådana. Eftersom jag hade ärende till staden passade jag på.Jag nappade en stjärna ,försökte ignorera allt det övriga julkramset och skyndade till kassan. Hur det nu än är,kan vi ju inte stoppa tiden. Jag drömmer mig tillbaka till en vacker augustivecka då jag knäppte bilden här nedan. Det är utsikten från sommarstugan. Vi har fortfarande båten i sjön och ska nog hinna ut en sväng ännu.Det är otroligt lågt vatten,så vi har mycket tillandningar för tillfället.

Hösten kan jag inte klaga på. Den har varit väldigt fin. Högtryck länge,inget regn,ingen blåst. Jag som gillar hösten,njuter av att vara ledig och kunna vistas mycket utomhus.Nu sluter mörkret sig tätare,dagarna blir kortare och vi bereder oss på att sega oss igenom november månad innan vi får plocka fram våra adventsstjärnor. På sätt och vis ser jag fram emot december. Det är länge sen jag haft en december månad fri från julfestförberedelser,julyra och betygsångest. Jag ska riktigt gotta mig åt adventstiden,har jag tänkt. Runt självständigheten har vi bokat in ett Uppsalabesök. Ser fram emot det!

Blir sommarlängtan för stark får jag ta fram mina sommarfoton och drömma om en ny villasäsong.

wp_20160719_22_57_55_pro__highres

vild avslutning

Vi har firat vår första villa-avslutning på egen villa. Det var ännu rätt fint på lördagförmiddag,om än blåsten tilltog, och mitt på dagen for vi iväg,för att hinna före regnet. Ack, så vi bedrog oss. I båthamnen regnade det redan. Nåja, vi var utrustade,så vi la ut. Vi hade kanske inte räknat med att vinden var så byig,och förutom att det spöregnade,skvätte vattnet från sjögången in över oss också. Vi är ju inomskärs,och riktigt ordentligt blåste det när vi kom ut på fjärden,invid vilken vi har vår villa. Vi fick ta sats flera gånger innan vi kom iland,rätt så välvattnade. Vårt trädgårdsbord,som vi haft på bryggan, låg och guppade bland stenarna i strandkanten lite längre bort,så där fick vi göra en räddningsoperation. En stor badring,som vi inte kände igen,låg bakom bastuvillan,och vi förstod att grannens lösöre hade gjort en flygtur över till oss.

Det blev att elda, byta kläder och plocka in det lösöre som ännu kunde tänkas ge sig av.

Det friskade i ännu mera på eftermiddagen,och vi avskrev planerna på att hämta ut den yngre generationen. De fick skjuta sin pyroteknik på hemmafronten. Vi lyckades tända några marschaller och lyktor,vi badade bastu och doppade oss i vågskvalpet,vilket för min del var en bedrift. Badkruka som jag är brukar jag aldrig närma mig havet så här sent på sommaren. Inomhus blev det ljuständning,god mat och beundran av grannholmens mäktiga fyrverkeri. Tolvtiden när vi lade oss gick det bara långsamma dyningar på sjön och vi vaknade till ett spegelblankt hav och en tystnad som var raka motsatsen till den vildsinthet vi upplevt kvällen innan.

En fin söndag fick vi,med barn och barnbarn,sol och kantarellplockning. En riktigt fin avslutningshelg blev det trots busvädret. Och nu fortsätter villalivet….

augusti

”Vänd ditt ansikte mot solen så faller skuggorna bakom dig”. Det är augustibudskapet i min almanacka. Om man inte ser skymten av solen då? Ja, då finns det ju förstås inga skuggor…

De flesta är väl överens om att augusti hittills mättat oss med regn i överflöd.Solen skulle vara välkommen. Jag tänker på alla odlare,som snart ser sin möda förspilld. Om man ska se nåt positivt,så är det om man är svampätare.Jag minns inte när jag plockat så mycket kantareller som denna sommar. Flera liter bara på den egna tomten. Skogens bär är stora och fina. Igårkväll var jag med mannen på skogsutflykt. Skogen lyste röd av lingon. De kan gärna få en vecka till på sig att bli riktigt röda och granna,men jag kunde inte låta bli att plocka ett par liter av de mest mogna. Vi hade också en korg kantareller med oss hem.

Jag har varit pensionär i två veckor. Igår när skolan startade var jag nog med ”i andanom”. Med såväl skolbarn som kolleger. Natten innan drömde jag att datorn i mitt arbetsrum var borta. Jag log lite för mig själv när jag tänkte på drömmen. Arbetsrummets betydelse ändrar. Det representerar inte längre mitt jobb. Det är blandade känslor. Lite vemod,lite saknad av att vara en del av en verksamhet,ett kollegium, en barnavärld. Mycket tacksamhet över gångna år. Frihetskänsla. Jag känner mig avbördad en hel del ansvar.Känner mig lite vilsen och frågande inför framtiden. Jag vill gärna få nån slags struktur på mina dagar. Har hittat ett par intressanta arbiskurser,som går dagtid. Känner mig förväntansfull och glad över valmöjligheter.

Förra lördagen bjöd jag in till sommarfest. Många kom. Kära vänner från landet i väster spelade och sjöng. Ville inte ha något för egen del,men den som ville fick ge ett bidrag för funktionshindrade barns skolgång i Tanzania. Det kändes så bra att få betala in pengarna på missionskontot. Festen blev en händelse jag kommer att minnas länge med tacksamhet och värme.

Jag har ännu svårt med etiketten ”pensionär”. Jag behöver ju inte bry mig i den titeln,i och för sig. Man blir dock påmind av andra titt som tätt. Som idag. WC-stolen gav upp i morse. Mannen ringde sonen som kände nån som kunde hämta och installera en ny. ”Jag sa att ni skulle ha en pensionärsmodell,”sa sonen. Så nu väntar jag på en ny tron. Det ska bli spännande att se hur en pensionärsvessabytta ser ut. 🙂

 

 

villa,värme ,vänner

Solen och värmen kom och villalivet har tagit fart på riktigt.Vi har fixat och donat en hel del,men också njutit av bastubad,dopp i havet,solnedgångar och fullmånesken i den alltmer mörknande natten. Vi har träffat vänner och såväl solen som umgänget med vännerna har värmt oss in i själen.De senaste dagarna har jag varit med barnbarnen(de äldre) på simskola och imorgon ska jag sköta om minstingen,som inte är så liten längre. Det är mycket fart på en ettåring!

Blåbären är mogna både på hemmatomten och villatomten. Plockade till en paj ikväll,men ska nog ut i riset igen. Bären är stora och fina. Lite osäker känner jag mig i blåbärsriset vid villan,eftrsom jag inte vet vad annat än blåbär som kan finnas i riset. Ännu har vi inte stött på nån orm,men grannarna har nog avrättat en och annan,så månne de inte finns hos oss också.

Till min stora glädje finns det kantareller vid villan. En bra bonus!Vi har ju ett kantarellställe här hemma också. Det är inte så stort,men några svampsmörgåsar per sommar blir det nog.

Mannen är inne på sin sista semestervecka. Hujedamej så snabbt en vanlig semester går. Vi hade tänkt hinna till bostadsmässan medan han är ledig,men nu lockar villalivet mer. I måndags gjorde vi i alla fall en utflykt till Jakobstad och besökte storloppisen. Något smått fyndade vi. I det trevliga cafe’et Skorpan avnjöts kaffe och vi åt en god lunch på stan tillsammans med Uppsalavännerna.

Imorgon blir det mer värme,villa och vänner. Och blåbärspaj.

 

cykeltur

Har kommit av mig alldeles med cyklandet. Brukar komma igång i maj och få till stånd åtminstone ett par,tre turer i veckan förutom kortare knyckar typ butiken och sånt. Idag fick jag och mannen äntligen till en liten runda. Så skönt! Det jag inte gillar med cyklandet är att jag fort blir öm i baken. Har prövat olika typer av sitsar av mjukare material,men inte varit riktigt nöjd. Brukar skoja om att man borde ha en kudde inbyggd i byxorna.

För ett par veckor sen besökte jag ett lågprisvaruhus. Där fick jag ögonen på-just det- ett par cykelbyxor med inbyggd dyna. Billiga dessutom. De fick följa med hem. Idag var det premiärtur med stoppning i baken. Riktigt bra! Det var ju förstås ingen lång cykling,45 min ungefär,men i alla fall. Jag tänker ju inte bli tävlingscyklist,utan tar mina turer enligt kroppens förutsättningar. Hoppeligen blir det fler cykelturer framöver.Hoppeligen med  bakdelen intakt.

ispromenad

Alltmer blå himmel började visa sig på förmiddagen och därmed klev solen också fram. Vi beslöt oss för att vandra ut till vår nyförvärvade sommarstuga. En ispromenad på ca 2,5 km från båthamnen. Snön hade smält ihop,det var jämnt och bra promenadföre.Många skoteråkare i farten. Väl framme gjorde vi upp eld i öppna spisen och konstaterade att den fungerade finfint. Mannen hade hittat ett korvpaket i frysen, kokat kaffe och fixat smörgåsar. Korven grillades,det visade sig vara fårkorv (när hade vi köpt den?),vilket fick mig att  rynka lite på näsan,för jag är ingen vän av fårkött. Hungern är dock bästa kocken,och korven slank ner rätt så fort. Sen satt vi på trappan i solskenet och drack kaffe och lät sol och vinterskärgård landa i själen. Livskvalitet,tänkte jag, isvidder och tystnad(förutom skotrarna då).Snart blir det liv i luckan, jag kunde redan höra fågelskrän och vågskvalp inom en nära framtid.

Vet ni vad stället heter? Tallskog. Hehe. Här hemma bor vi i Tallbacken. 🙂

terapi

Jag gillar blommor. Jag tycker det är roligt att ha så mycket i trädgården att jag kan plocka buketter och sätta i vas. Har man dem där ute på väggen eller på ett bord håller de länge i vasen. Nu blommar liljor, jättedaggkåpa och prästkragar. Jag förde såna här buketter till gravgården idag. Jag njuter av själva plockandet. Finns det ängsblommor tar jag med dem också. Det är en vårdande terapi för mig detta plockande. Det händer nåt positivt i själen när jag arrangerar buketter och sedan njuter av blomprakten. ”Vägen till mannens hjärta går genom magen”,sa min svärfar alltid. Vägen till mitt hjärta går via blommor.IMG_1395

sommarhälsning

Eftersom sommaren obönhörligen övergår i höst,tänkte jag sända en hälsning från denna sköna skapelse. Den fick flytta hem till oss i våras,efter att ha bott hos min mor rätt många år. Den växer vilt i våra kärr,är fridlyst och enastående i sitt slag i vårt land. Min mor bröt mot lagen och tog hem ett exemplar på den tiden då hon ännu vandrade i skog och mark. Blomman har trivts och förökat sig. En riktig skönhet,med ett vackert namn. Vågar nån sig på en gissning? Inga priser utlovas dock för rätt svar. 😉IMG_0020

nya odlingsförsök

De två första veckorna av ledigheten är avverkade. Jag trodde jag skulle få till stånd fler inlägg här på bloggen då jag blev ledig,men det har nästan blivit  färre. Jag har inte haft så många skrivideer och jag har prioriterat annat. Det har blivit väldigt lite skärmtid,och inte har jag känt mig dragen till skärmarna heller. Kanske jag ännu inte löper risk att drabbas av den digitala demensen,som endel varnar för nuförtiden. 😉

Efter två stormiga dagar såg det ut som om vi hamnat i kott-och barr-riket här i Tallbacken.Därtill var det fullt av kvistar och annat skräp på gräsmattan. Igår städades det flitigt utomhus,så nu är allt sig likt igen. Hoppas att vinden ruskat ur allt pollen nu,så det blir lugnare på snuv- och nysfronten. Vi var en sväng till staden igår och fick för oss att inhandla ett par aroniabuskar och ett par plantor amerikanska blåbär,bara för att se hur de kommer att bete sig . I lilla pääronlandi(plastbunke) är kålarna blomningsfärdiga och i stora landet(inte så stort egentligen) har vi myllat på kålarna första varvet. Jordgubbarna blommar så det står härliga till,så även björnbärsbuskarna.Nu skulle det behövas en ordentlig rotblöta,annars tror jag växtligheten börjar tasmas. Vi har fått väldigt sparsamt med regn här,trots vädertjänstens löften. Kanske vi borde göra som ledaren i Nord-Korea,ta meteorologerna i pikkalurven? 🙂

yrsnö och glögg

Frusen efter en kort utesväng hittade jag glögg i skåpet. Tyckte det passade att värma eftersom snöflingorna yr runt därute. Jag har också kvar lite pepparkaksdeg som lämnade i julas och jag lekte med tanken att grädda några pepparkakor . Tyvärr kändes den något cementerad,så det blev inget.”Snart är det jul igen”,sa mannen glättigt. Hoppeligen får vi lite sommar emellan.

Men-varm glögg en kylig majdag var inte så dumt. Vi har ju i alla fall LJUSET-och trastar som drar upp maskar ur gräsmattan-så släng dig i väggen decemberstämning!